Man vill hjälpa till, man menar väl.
Vad jag fick tillbaka var ett tyst och ordlöst gräl.
Gamla minnen kom tillbaka och nästan kvävde mig.
Så många gånger förr man man svalde gråten och låtsades vara okay.
Man vill ge styrka, man räcker ut en hand att greppa.
Istället möter man en vägg av ilska och tvingas släppa.
Ord menade att såra är vad man får höra.
Vänder mig om och lovar att aldrig mer störa.
Combatgirl
Den du försökte hjälpa var inte mogen/klarade inte att ta emot. Sorgligt, men tycker du ska fortsätta störa o räcka ut handen. Alla ät inte lika o medmänsklighet behövs i vår hårda värld.